näver

Ett supermaterial

Näver är björkens yttre bark. Få material har så många goda egenskaper som näver. Det släpper inte igenom fukt eller vatten, det ruttnar inte, det isolerar mot värme och kyla och det har en konserverande effekt. Näver ger inte smak, behåller dofter, det är formbart och har låg vikt. Näver är alltså ett supermaterial!

Därför är det inte så konstigt att näver, som är björkens bark, är ett material som har använts av människan i tusentals år.

Många användningsområden

Näverns alla goda egenskaper har gjort att den använts till många olika vardagsföremål, men även i byggnationer.  Näverkontar och näverkorgar, näverskor och näverslidor till knivar och liar, liksom nävertak och regnkläder av näver.

 

Näverriva

Skålar gjorda av en bit näver, som snabbt kan göras ute i skogen om du hittar bär att plocka. Ofta låses vikningen med en spetsig kvist eller bit rot.

Bevarar och konserverar

Näver innehåller ett ämne som heter betulin. Det har en konserverande effekt både på själva nävret och på det som förvaras i näver. Den egenskapen har använts på flera olika sätt.

I Norge har arkeologer hittat en näverdosa från 500 f.Kr i en myr. I asken fanns fortfarande rester av smör, som alltså är 2500 år gammalt! Det är betulinet i nävret som gjort det möjligt för smöret att bevaras under så lång tid.

Högomsgraven

Utanför Sundsvall finns en hövdingagrav från 500-talet. Gravens väggar var klädda med näver och därför fanns flera väl-bevarade föremål i graven. Bilden visar en rekonstruktion över hur man tror att de näverburkar som fanns i graven ursprungligen såg ut.

I södra Sverige finns flera näverklädda gravar. I Danmark finns urnor av näver från stenåldern, med rester av aska från kremerade kroppar. Även idag finns moderna näverurnor att köpa hos begravningsbyråerna.

Skyddar mot vatten och röta 

Näver är helt vattentätt. ”Regnkläder” av näver har använts genom historien. Det har funnits både näverkragar, nävermantlar och näverhattar som skydd mot regnväder.

I husbyggnadskonstruktioner är näver användbart för att förhindra att timmer och virke börjar ruttna. Det kände människor till redan för tusentals år sedan. Bland annat satte man ”strumpor” av näver som rötskydd på stolpar som bar upp huskonstruktioner.

Golv har täckts av näver för att skydda mot kyla och väta från jorden.

Nävertak har funnits sedan stenåldern och läggs än idag, bland annat på gamla byggnader på friluftsmuseer och hembygdsgårdar.

På bilden syns ett nävertak på ett finskt friluftsmuseum. Ovanpå nävret, som sticker fram som en krullig kant på gaveln, ligger brädor som håller nävret på plats.

Det äldsta nävertaket som finns i Norden finns i Norge och är från äldre järnålder, alltså mer än 2000 år gammalt.

Också i samisk kultur används näver som täckning på kåtor, bodar och hus, som skydd mot röta och fukt.

Isolerar mot kyla och värme

Näver isolerar mot både kyla eller värme. Man kan därför säga att näver har en termoseffekt. Förr använde skogshuggare näver att förpacka sin matsäck i. Då frös inte matsäcken till is på vintern.

Näverskor var vanliga förr. De var inte så slitstarka men isolerade bra mot kyla. När en person gått ungefär en mil i sina näverskor var sulorna trasiga och behövde lagas.

Idag kan vi på många marknader köpa näversulor som har ett lager tovad ull omkring sig. Ett par sådana sulor i stövlarna håller fötterna varma och torra.

Håller kvar doft och smak

Eftersom näver bevarar aromer passar det bra att förvara livsmedel i näverburkar. Då behåller innehållet sin doft och smak länge. De vanligaste exemplen i våra nutida kök är kaffe- och teburkar. Små näverburkar till kryddor är också smart förvaring.

Förr var snus och tobaksdosor ofta tillverkade i näver eftersom de både behöll aromen och fukten i tobaken/snuset.

Näver som brevpapper

Näver är ett utmärkt brevpapper. Prova att skriva på en näverbit så får du se. Krigsarkivet i Stockholm har flera brev skrivna på näver bevarade. I Ryssland har man hittat tusentals näverbrev som är så gamla som 1000 år.

Nävertäkt

Det kallas nävertäkt när nävern tas från träden. Bästa tiden är vid lövsprickningen och en kort tid därefter, när björkarna har som mest sav. Helst skördas näver av träd som ändå ska avverkas, eftersom träden inte mår riktigt bra av att man tar av nävern.

Nävern förvaras därefter i luftiga staplar med tyngder på för att flaken inte ska torka ihop till hårda rullar.

Dekorera näver

Näver går att måla med linoljefärg, äggoljetempera eller andra färger.

Det är också lätt att stämpla in mönster i näver. Näverslöjdare har ofta stämplar i trä eller horn, men en skruvmejsel fungerar också bra att stämpla mönster med.