Karvstockar

Fotot visar en karvstock ur samlingarna på Västernorrlands museum. Så här står det i katalogtexten:

M10893 – Knixstav/knippstav. Bräda som användes för att markera den bybo som stod i tur att under vintern skotta bort “snöknippen” (knix = ojämnheter i vägen)  på landsvägen. Från 1800-talets första hälft. Användes i Jangs by, Edånger, Kramfors kommun.

Ordning i byn

Skjutsklubba, tiggarklubba, dagsverksklubba, postklubba … många namn finns på de karvstockar som förr reglerade olika ansvarsområden för gårdarna i byarna. Man turades om i byn att sköta olika sysslor och uppdrag som till exempel ploga byvägen eller laga den gemensamma gärdesgården. För att hålla reda på vems tur det var så användes en speciell träklubba.

Karvstock
Karvstock

Byklubba

Byklubban skickade åldermannen runt mellan byns gårdar som ett sätt att kalla till bystämma. Skjutsklubban visade vems tur det var att ställa upp med häst, vagn och kusk när det kom resande som behövde skjuts. Tiggarklubban eller fattigklubban visade vems tur det var att ta hand om byns fattighjon. Det fanns postklubba, snöplogsklubba, sågkavel, pliktkäpp och många andra. Dessa kavlar har använts ända in på 1800-talet.

Klubban till vänster kommer från Medelpad.

Snöplogklubba

Klubban till höger har förmodligen fördelat ansvar för vägen i Hallsta, Sollefteå. På baksidan syns initialerna för fyra gårdar som skickade klubban emellan sig.

Karvstock
Karvstock
Karvstock
Karvstock

Bomärke

Varje bondgård hade ett eget bomärke som man märkte sina ägodelar med. Bomärkena användes även som symbol för gården på byns olika karvstockar.

Skattefogden som samlade in skatt till staten hade en karvstock för varje by. På karvstocken fanns alla bomärken för byns gårdar inristade. Vid varje bomärke skars ett streck in när gården betalat årets skatt. På det viset höll skattefogden reda på att alla betalat.

Analfabetism

För arbetare som gjorde dagsverken användes ofta en karvstock där ett nytt streck gjordes för varje arbetsdag. Det systemet passade bra för människor som  inte kunde läsa eller skriva.

Staven till höger kommer från Medelpad och kallas “Rödjesticka”. Rödje betyder röja/avverka. Staven har fyra inskurna signaturer, en på varje sida. En gissning är att staven visar fyra olika skogsarbetares dagsverken i skogen. När lönen betalats ut för de inskurna dagarna, skars alla snitten bort och man började om. Det syns på staven att den blivit skuren i flera omgångar.

Karvstock
Karvstock
Karvstock

Budkavel

Budkavel är ett trästycke med ett meddelande som användes för att skicka viktiga meddelande från gård till gård. Det kunde till exempel vara kallelse till möte, meddelande om en farlig förbrytare som måste fångas in, eller larm om skogsbrand. Lagen sa att den som fick en budkavel var tvungen att skicka den vidare till nästa gård. Mycket stränga straff väntade den som inte gjorde det.

Pliktkäpp

En pliktkäpp användes för att visa någons skulder. När skuldstrecken var inristade kunde käppen färgas röd. Rödfärgen gjorde att ingen kunde luras genom att skära in fler streck, eller tälja bort streck utan att det tydligt syntes. När skulderna var betalda skar man bort alla streck och rödfärgen.

Till höger en modern variant av pliktkäpp. Fast den saknar namn eller signatur för vem som är skyldig pengarna.

Karvstock
Karvstock

Karvstockar idag?

Kan vi använda karvstockar och turordningsklubbor idag?

De kanske kan visa vems tur det är plocka ihop gymnastikredskapen när gympalektionen är slut, och vems tur det är att vara ordningsman eller rastvakt.

Hemma kan det finnas en budkavel för vems tur det är att städa kattlådan, veckans dammsugning, eller gå ut med soporna.

Vilka symboler kan användas? Varje person kan hitta på ett eget bomärke. Eller använda sina initialer.